Hur fungerar egentligen nationalekonomi?

Vad är egentligen nationalekonomi?

När man hör ordet nationalekonomi är det troligtvis många som förknippar det med förklaringsmodeller till saker såsom ekonomisk tillväxt och konjunktursvängningar, eller som ett sätt att förklara hur arbetslöshet, inflation och räntor fungerar och påverkar samhället i stort. Men faktum är att nationalekonomi är så mycket mer än bara dessa områden, det är faktiskt ett helt eget samhällsvetenskapligt ämne.

Det man studerar inom nationalekonomin är i princip hela samhällen, och hur dessa använder sina resurser. Det man intresserar sig för ur denna synpunkt är produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. En vanlig och grundläggande frågeställning inom nationalekonomin är:

Historiskt sett gammalt ämne

När man ser till själva tänkandet inom nationalekonomi så går det faktiskt att spåra så långt tillbaka som antiken. Dock påbörjades inte den systematiska utvecklingen av nationalekonomins teorier förrän under 1500- och 1600-talen. Till en början utvecklades nationalekonomin för att besvara de grundläggande frågor som rörde staten, samt finansiering av statliga aktiviteter.

Två huvudgrenar, mikro- och makroekonomi

Nationalekonomi som ämne består av många olika avgreningar, till exempel med inriktning mot internationell ekonomi, eller miljö- och arbetsmarknadsekonomi, men i stort man brukar ofta dela in nationalekonomin i två huvudavdelningar: mikroekonomi och makroekonomi.

Mikroekonomi

Inom mikroekonomin studerar man hur enskilda aktörer inom samhället, och hur de fattar beslut för att uppnå det bästa möjliga resultatet. Till exempel kan man studera hur producenterna möter konsumenterna på marknaden och hur efterfrågan kan möta utbudet för att uppnå jämvikt på marknaden.

Vanliga frågeställningar inom grenen mikroekonomi kan vara rent ekonomiskt grundade som t.ex. hur bostäders pris bestäms eller huruvida det är rationellt att investera pengar i aktier eller att ta ett lån, men de kan även grundas med andra saker i åtanke. Exempelvis kan man studera frågor såsom varför vissa individer begår brott, om det är en bra investering att utbilda sig eller vad det är som påverkar väljarnas beslut när de väl står vid valurnorna.

Makroekonomi

Makroekonomin handlar sedan om ekonomin som en helhet, ofta i form av hur arbetslöshet, konjunkturer, inflation och ekonomisk tillväxt påverkar hela samhället.

Vanliga frågeställningar inom grenen makroekonomi kan vara t.ex. att studera hur fluktuationer i konjunkturen kan uppstå på grund av förändringar både inom och utom landet. Man studerar även samband och samspel mellan t.ex. arbetslöshet, inflation och räntor över både kort och lång sikt. Likaså kan man studera hur t.ex. finanspolitik kan påverka samhället i stort och vilka effekter den kan få ur både nationellt och internationellt perspektiv. Man granskar även samspelet mellan olika växelkurser såsom t.ex. eurokursen och dollarkursen.

Nationalekonomiska metoder

När det kommer till de metoder som man använder inom nationalekonomin så är de matematiska modellerna några av de absolut viktigaste. Ofta brukar dessa uppfattas som onödigt komplicerade, men faktum är att de oftast är relativt enkla. Det problem som de matematiska modellerna löser är att de förenklar sammanhang på ett mycket enklare sätt att man kan analysera medförda samband. Om man inte använde dessa matematiska modeller för att förenkla problemställningarna skulle det i stort sett bli omöjligt att utföra en analys, då möjliga faktorer i princip är hur många som helst.

Traditionellt sett har man in om nationalekonomin utgått från att individer alltid är rationella i sina beslut, att individen inom ramen för de medel som denne disponerar uppnå största möjliga nytta. Man brukar säga att individerna är nyttomaximerade, och brukar ofta lite skämtsamt kallas för "Homo Economicus". Men på senare tid har man även försökt ta in synsätt från andra fält såsom till exempel psykologi och annan beteendevetenskap.

Skillnad mellan nationalekonomi och företagsekonomi

En vanlig missuppfattning är att nationalekonomi och företagsekonomi handlar om i princip samma saker, men faktum är att det är ganska stor skillnad på ämnesområdena. Inom nationalekonomin letar man huvudsakligen efter generella samband och analyserar grupper snarare än individer, även inom mikroekonomi handlar det om grupper (fast mindre grupper än inom makroekonomi). Företagsekonomi har istället en mer individuella fokus där man riktar in sig på hur enskilda företag skall agera i olika situationer, och handlar även mycket om administration snarare än enbart ekonomi.