Hur fungerar?/Samhälle /Hemmet /Olika typer av husgrunder

Hur fungerar olika typer av husgrunder

Funderar du på att bygga hus, eller kanske bygga ut ditt befintliga hus? Vilken grund är den bästa att lägga? Här kan du få tips och råd på några olika alternativ av husgrunder.

Husgrundens främsta uppgift är att bära upp byggnaden och att hålla fukt, och även radon, borta. Grunden isolerar också och har i uppgift att stabilisera huskonstruktionens struktur så att den inte förvrängs i sin form eller får sättningsskador. Historiskt sett har alla typer av husgrunder orsakat fuktproblem, men genom åren har man bättre lärt sig att hantera detta problem.

Platta på mark

Plattan gjuts på en isolerande bädd av cellplast eller mineralull, vilket är ett resultat av mer än 30 års gediget arbete för att finna en metod som gör att grunden inte drabbas av fuktproblem eller mögel. För att motverka fukt läggs isolering under betongen i form av cellplast och i flera skikt för att skapa en fuktspärr, eller en så kallad ångspärr.

Krypgrund

Krypgrunden har en lång historia. Uteluftsventilerade krypgrunder var det normala sättet att anlägga en grund redan på 1940-talet. Mängder av hus med krypgrunder har byggts sedan dess och så sent som på 90-talet byggdes över hälften av husen med krypgrund. Detta ansågs vara bättre rustat mot fukt än dåvarande platta på mark innan man började att lägga cellplast under cementen. Men krypgrundens fuktproblem har uppmärksammats av alltfler och detta har bidragit till en sänkning av antalet hus som byggs på denna.

Namnet krypgrund kommer av att man normalt har en "kryphöjd" under huset på 50-60 cm mellan botten och husets bjälklag. Torpargrund och plintgrund är också krypgrunder. Den som bygger med krypgrund idag behöver utföra en fuktsäkerhetsprojektering för att undvika fuktproblem.

Källare

Källare påminner om platta på mark men det gör en stor skillnad att ha ett utrymme under golvet som inte fryser, det vill säga plattan har ett ytterligare "rum" ovanpå före bostaden. Det är viktigt att källaren, precis som plattan, är väl isolerad på sin yttersida och att innerväggen inte absorberar fukt. Eftersom en så stor del av byggnaden står under markytan behöver dränering och fuktavvisning fungera mycket bra.

En betong källare som håller på att byggas.

En betong källare som håller på att byggas.
Christoph Kerls, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Att tänka på när du väljer husgrund

Det finns flera saker att tänka på såsom fuktsäkerhet, isoleringsgrad och bygghöjd. Priset talar förstås för krypgrunden som kostar mindre än platta på mark, du behöver också tänka på om du ska ha bärande bjälklag. Det sistnämnda är en av de viktigaste faktorerna när du väljer din grund. För bärande bjälklag används oftast krypgrund. Det finns en mer fuktsäkrad variant av krypgrund som kallas hybridgrund. Om du inte har bärande bjälklag är platta på mark bättre.

Höjden på byggnadens grundsockel är direkt avgörande för val av grund. Det handlar både om konstruktion och takhöjd inomhus. Det krävs olika höjd på socklarna för de olika husgrundstyperna. Sockelhöjden är framförallt viktig om man vill bygga ut ett befintligt hus.

Markförhållandena på byggplatsen spelar också roll. Sättningar kan uppstå, dessa beror vanligtvis på att man inte pålat ordentligt och varit snål vad gäller markarbetet. Var noga med markarbetet, det blir mycket dyrt att korrigera sådana allvarliga fel i efterhand. Om du själv inte är van att lägga grund eller bygga hus är det bra att konsultera en fackman. Vilken grund du väljer beror därmed på flera faktorer.

Att dränera husgrunden

Att dränera husets grund kan vara aktuellt för dig som har problem med att vatten eller fukt tar sig in i husgrunden. Dräneringen innebär att vatten som trycker upp under eller från sidan av husgrunden leds bort. På detta vis kan husgrunden skyddas från vatten och fukt.

Dräneringens viktiga funktion

Att dränera huset korrekt är viktigt för husets livslängd och för att undvika mögel eller dålig lukt. Husgrunden kan nämligen ta stor skada av grundvatten likväl som regnvatten. Både du som har ett hus med källare och ett som är byggt med platta på mark behöver se till att ha en välfungerande dränering. Vilka markförhållanden du har kan påverka fuktbelastningen för ditt hus. Om du har tät jord med bergmassa är dränering extra viktig, medan för grusig och sandig jord är den mindre viktig.

Processen

Att dränera husgrunden är ett omfattande arbete som är både tidskrävande och kräver grundlig planering. För att underlätta arbetet är det bäst att utföra dräneringen under en torr period. Detta underlättar arbetet samt minimerar risken för skador i marken där arbetet utförs. Hur dräneringen utförs beror på ditt hus och dina markförhållanden. Oavsett vilket tillvägagångssätt du använder dig av behöver du gräva upp runt huset. Grävningen är den mest krävande delen av arbetet vilket kan underlättas genom att anlita professionell hjälp. När marken väl är uppgrävd kan det vara bra att passa på att göra eventuella andra åtgärder du behöver göra. Exempel på åtgärder som kan behöva göras är att koppla in ett dagvattensystem, planera om tomten eller kanske bygga en källartrappa?

Tillstånd

Om du bygger ett nytt hus kan dräneringen ingå i tjänsten du anlitat din markentreprenad för. Om du ska utföra dräneringen själv i samband med ett husbygge måste du ansöka om tillstånd hos kommunen. Syftet med detta är för att dräneringen behöver kopplas in på kommunens dagvattennät. Om du redan har befintliga inkopplade anläggningar behöver dessa inte sökas tillstånd för.

Skriv en kommentar