Handgranat är en typ av granat som utlöses för hand på kort avstånd. De är mycket effektiva både för snabb rökläggning och för truppbekämpning. Historien för handgranater kan härledas mer än 600 år tillbaka. De två huvudkomponenterna för handgranater är oftast en huvudladdning och en del som mekaniskt utlöser denna. Laddningen är i regel ett explosivt pulver inkapslat i en metall- eller hårdplastbehållare. Granater har vanligtvis två spärrar: en spärr som är den som soldaten utlöser innan den kastas iväg, och en kemisk stubin som gör att det tar några sekunder innan laddningen exploderar. När man utlöser handgranaten exploderar pulvret och med det hela behållaren. Den vanligaste fördröjningen är runt 3 sekunder.
Granater används av trupper världen över, även det svenska försvaret använder sig av några olika typer av handgranater, alla av sprängtyp.
En av de vanligaste typerna av handgranater är så kallade splittergranater. De är utformade för att skada mjuka mål. När laddningen exploderar sprids splitter runtom i hög hastighet. Det kan vara kulor, delar av behållaren eller små pilar.
En vanlig typ av handgranat är spränggranaten. Ägghandgranat är en vanlig sådan. De har ett sprängämne i sig och splitter som ofta är i form av metallkulor. Kastas de på nära håll dödar de målet, men oftast används de för att förhindra attacker innan man kan använda andra vapen.
Tidigare var det vanligt med skafthandgranater, som var en spränghandgranat på ett skaft som gjorde att det kunde kastas längre, men å andra sidan så är det större risk att man missar målet.
Medan en splittergranat dödar med splitter så fungerar chockhandgranaten genom att skada med tryck. Den utlöses i slutna utrymmen och fyller knappast någon funktion utomhus.
En distraktionsgranat är inte ämnad för att skada eller döda, de fungerar genom att distrahera människor när man exempelvis behöver bryta in i ett rum. Distraktionen sker genom ljus, oljud eller tryck. Det kan också vara en kombination.
Rökgranater är som namnet antyder ett vapen som strävar efter kraftig rökutveckling. De är i regel fyllda med fosfor som blir till oerhört tjock rök när det kommer i kontakt med luften.