Hur och varför uppstår jordbävningar?

Jordbävningar innebär att marken börjar skaka. Det kallas även för jordskalv och kan ske i olika styrkor. Dagligen inträffar flera jordbävningen runtom i världen, men de flesta är så pass små att de inte ens märks. Ibland uppstår dock stora skalv som kan göra att byggnader rasar ihop eller till och med utlöser tsunamis eller skogsbränder. Här kan du läsa mer om hur och varför jordbävningar uppstår samt var de oftast sker.

Vad är en jordbävning?

En jordbävning eller jordskalv innebär att marken skakar. Skalvet pågår i några sekunder upp till ett par minuter. Det sker dagligen flera tusen jordbävningar, men som tur är, är de så små att de knappt märks. Årligen beräknas det ske cirka 850 000 jordbävningar i världen. Några av dem är dock mycket kraftiga och orsakar svåra skador och har ibland dödligt utfall. Dessa stora jordbävningar följs oftast av så kallade efterskalv. Efterskalven kan pågå i flera månader.

På sajten Jordbävning.se kan man övervaka jordbävningar runt om i världen i realtid, det finns en interaktiv karta som man kan zooma in på jordbävningar och se efterskalv och liknande. På sajten finns även en form av tsunaminotis så att man kan se vilka jordbävningar som har blivit flaggade att de eventuellt skulle kunna orsaka en tsunami.

Hur mäts ett skalv?

De allra flesta skalv mäts på en särskild global skala som kallas momentmagnutidskalan. Momentmagnitudskalan är baserad på den så kallade Richterskalan, som man ofta brukar tala om när man pratar om jordbävningar på t.ex. nyheterna. Richterskalan har fått sitt namn efter den amerikanske seismologen Charles F Richter. Skalan har inget lägsta eller högsta värde, vilket innebär att den rymmer alla typer av skalv. Skalan fungerar så att ett heltal innebär ett tio gånger kraftigare skalv. Ett skalv som har värdet 5 är således tio gånger kraftigare än ett skalv med värdet 4. Jordbävningen i Valdivia i Chile som inträffade år 1960 är den största jordbävningen som någonsin registrerats. Den mätte 9.5 på Richterskalan. Cirka 3000 människor dog i skalvet, men det finns många andra jordbävningar som var betydligt dödligare. Jordbävningen på Haiti år 2010 uppmätte 7.0 på Richterskalan, men flera hundra tusen människor dog.

Hur uppstår jordbävningar?

Jordbävningar uppstår vid rörelser i jordskorpan. När jordens plattor rör sig mot eller ifrån varandra uppstår skalv. Jordens yta utgörs av olika plattor. Det finns sex stora och 15 mindre plattor. När dessa rör på sig skakar marken. Om de rör sig ifrån varandra uppstår ofta ytligare skalv. När en platta hamnar under en annan uppstår ett kraftigt skalv. Ibland kan plattorna fastna i varandra och det kan skapa mycket kraftiga skalv när stora mängder energi lagras och sedan frigörs. Då sprids seismiska vågor genom jorden och upp till ytan där de känns i form av skakningar. Jordbävningar förekommer även vid vulkanutbrott, landhöjningar och kärnvapenprov. Epicentrum är namnet på det område som ligger rakt ovanför den punkt där en jordbävningen äger rum.

Sprickor i en väg efter en jordbävning i Norcia, Italien

Vilka områden drabbas oftast?

Det finns vissa områden i världen som drabbas betydligt oftare av jordbävningar än andra. Dessa områden ligger vid eller nära gränserna mellan de olika plattorna. Majoriteten av alla skalv registreras i området som omger Stilla havet, den så kallade Eldringen, och de östra indonesiska öarna. Vid plattgränserna finns också ofta vulkaner. Japan, Nord- och Sydamerikas västkust, Turkiet, Hawaii, Indonesien och Himalaya är områden som ofta drabbas av kraftiga jordskalv.

Sverige drabbas sällan av jordbävningar. Det beror på landets geografiska position som inte ligger vid eller nära gränsen mellan två plattor. Flera jordbävningar har och inträffat även i Sverige, varav den kraftigaste i nutid uppmätte magnitud 4.6 år 1985. Orsaken till att det sker jordskalv i Sverige är landhöjningar. Marken höjer sig efter istiden vilket skapar mindre skakningar. Även om två plattor krockar och utlöser ett stort skalv långt bort kan små skakningar kännas även i Sverige.