Hur fungerar människans immunförsvar?

Vad är immunförsvaret?

Bakterier, virus och vissa andra mikroorganismer (samlingsnamn: patogener) använder sig av större cellsammansättningar för att föröka sig. Alla växter och djur behöver kunna hantera patogener därför att annars skulle djurets/växtens uppbyggnad kollapsa och arten skulle dö ut. Människans system är att fysiskt hindra skadliga patogener från att komma in samt att använda en del av våra celler till att bekämpa dem. Celler specialiserade på patogener (och parasiter) kallas för vita blodkroppar, och deras samlade nätverk bildar immunförsvaret.

Yttre skyddet

Huvudkomponenten av det yttre skyddet är huden. Den består av flera lager döda celler som bakterier, virus och andra mikroorganismer varken kan ta sig igenom eller använda sig av. För att den inte ska spricka upp produceras oljor som håller huden fuktig och tät.

Alla naturliga öppningar i huden innehåller saker som försvårar intrång. I samtliga ingångar finns enzymet lysozym som dödar bakterier, vissa innehåller salter som patogener vantrivs i och förutom det används fysiska barriärer som mekaniskt stoppar patogenerna. Luften filtreras exempelvis av hår i näsan och flimmerhår i luftstrupen, därefter fraktas den tillbaka till munhålan där den blandas med saliv (innehållande lysozym som är bakteriedödande). När vi sväljer åker patogenerna med salivet ner i magsäcken och till den frätande magsyran.

Inre skyddet - immunförsvaret

Första försvaret

Trots kroppens starka yttre försvar går det inte att få bort alla patogener. Magsyran dödar de flesta bakterier, men inte alla (ex. kolerabakterier). Ungefär sex liter luft filtreras/minut och missas något har vi ett virus i kroppen (ex. förkylningar). Ett annat sätt för patogener att komma in är via blödningar, då skapas öppningar på platser som egentligen ska vara stängda.

Om ett virus/bakterie kommer in genom en nyskapad öppning är första prioritet att täppa igen läckan. Det görs genom en kombination av att blodkärlen drar ihop sig och att blodplättar fastnar i hålet och koagulerar. Samtidigt bearbetar de vita blodkropparna patogenerna som tagit sig in. Kroppen har ett system av att märka sina celler med proteiner, som gör att de vita blodkropparna vet vilka celler som ska lämnas ifred och därmed kan angripa övriga. Virus och cancerceller slutar producera kroppens protein och blir med det målobjekt för en specifik typ av vit blodkropp kallad mördarcell. Oftast räcker det med de vita blodkropparnas som finns i området, men ibland fortsätter patogener sprida sig och då inleds kroppens andra försvar.

Andra försvaret

Starten för det andra försvaret sker i lymfsystemet: ett sammansatt kärlnätverk som löper genom hela kroppen. Dess funktion för immunförsvaret är att kontrollera blodets innehåll. Kontrollen sker i Lymfknutar (samt vissa organ) som är små punkter där lymfkärlen och blodkärlen möter varandra, ungefär 20 % av blodet kontrolleras medans resten rinner vidare. Lymfknutar är utplacerade med jämna mellanrum så att patogener inte ska kunna sprida sig.

Cellen som utför kontrollen inuti lymfkärlen kallas för CD4+ T-celler (hjälparcell). Varje hjälparcell har tränats upp till att känna igen ett enda protein som inte tillhör kroppen (kallad antigen) och ifall ett sådant upptäcks kan kroppens fulla försvar aktiveras. Hjälparceller är dock begränsade till att kontrollera celler, vilket innebär att antigenen på en patogen måste visas upp av en cell. Celltyper som kan göra den överföringen är dendriter (huvuddelen av nervcellerna) som fångar själva antigenen och makrofagerna som får ut antigenen genom att äta upp mikroorganismerna.

När en antigen matchar med en hjälparcell börjar den kopiera sig själv. Den meddelar också B-celler och andra typ av T-celler inriktade på samma antigen, som även de skapar kopior. T-cellerna (CD8+ T-celler) dödar direkt genom att injicera gift i patogenerna. B-cellerna producerar antikroppar som är skräddarsytt anpassade för att paralysera fienden. Dessa tar dock flera dagar att skapa vilket gör att de är mer användbara för framtida syften än för det aktuella angreppet.

Minnesceller och immunitet

Minnesceller är kopior av T-celler och B-celler som kroppen sparar. Deras funktion är att förkorta processen om samma antigen dyker upp igen, så att T-cellerna och B-cellerna kan angripa direkt istället för att behöva få antigenen aktiverad. Vissa minnesceller finns livet ut men det krävs att de används med jämna mellanrum, annars förgör minnescellerna sig själva. Rensningen görs för att blodet inte ska fyllas med för många vita blodkroppar.

Bilden ovan visar en cancercell (den stora massan med spetsar) som är under angrepp av immunförsvarets makrofager, som injicerar gifter i cancercellen.
Bildkälla: Susan Arnold (photographer), Public domain, via Wikimedia Commons