Hur fungerar egentligen Bitcoin?

Bitcoin är en kryptovaluta som ofta beskrivs i termer av att det är en virtuell valuta, eller en digital valuta. Bitcoin är förenklat sett en typ av pengar som är helt digitala, eller helt enkelt ett nytt sätt eller nytt koncept, att tänka på pengar över huvud taget.

Bitcoin är en slags online-version av kontanter, som man kan använda för att köpa exempelvis produkter eller tjänster. Dock är det ännu inte mainstream att acceptera Bitcoin, och faktum är att vissa länder faktiskt har förbjudit det helt. Ett exempel på en butik i Sverige där man kan handla för Bitcoin är faktiskt Webhallen.

Den vanligaste förkortningen för bitcoin är BTC, men det finns även en slags "dollarbokstav" för bitcoin: ₿.

Men hur fungerar Bitcoin?

En Bitcoin skulle kunna liknas vid en datorfil som lagras i en digital plånbok, så kallad wallet. Det finns både mjuk- och hårdvaru-wallets.

Bitcoins kan sedan skickas mellan olika personers digitala plånböcker, men eftersom hela bitcoins är väldigt dyra är det oftast Satoshis som skickas fram och tillbaka. Satoshi kan liknas vid kronans ören, det går 100 miljoner satoshi på en bitcoin - alltså en satoshi är 0,00000001 bitcoin. Här kan du se hur mycket en bitcoin är värd just nu.

Transaktioner bokförs i en blockkedja

Varje sådan här transaktion som skickas lagras sedan i en offentlig "bokföring" som kallas blockchain (blockkedja på svenska). Det är detta som gör det möjligt att spåra ett bitcoins historia och förhindra människor från att spendera eller göra kopior på mynt som de inte äger. Det går heller inte att ångra en transaktion, när den väl har utförts så finns den för alltid lagrad i blockkedjan.

Hur får man tag på Bitcoins?

Det finns i princip fyra olika sätt att skaffa sig bitcoins på:

1. Köpa bitcoins på en Exchange, t.ex. hos svenska Trijo (som är säker och fullt reglerad hos Finansinspektionen).
2. Mina bitcoins genom en särskild dator.
3. Få bitcoin från någon annan genom att t.ex. sälja saker eller tjänster.
4. Köpa bitcoin-certifikat hos t.ex. Avanza.

Hur skapas nya Bitcoins?

För att bitcoinsystemet skall kunna fungera så måste det finnas massvis med datorer som utför oerhört svåra beräkningar (mining), i syfte att bekräfta transaktioner och därigenom bygga på blockkedjan. När ett sådant block "löses" så läggs det till blockkedjan (och de transaktioner som hörde till blocket utförs), och den den dator som löste beräkningen belönas med en summa bitcoins. På detta vis "skapas" nya bitcoin kontinuerligt.

Hård konkurrens inom Bitcoin-mining

Konkurrensen när det kommer till mining är oerhört tuff, och i princip all mining sker i så kallade "pooler". Detta innebär att flera personer går ihop med all sin beräkningskraft och försöker lösa block, och delar sedan på belöningen ifall någon av dem lyckas.

Förr räckte det med en vanlig dator

I bitcoins begynnelse räckte det med en vanlig dator för att mina bitcoin, men nu för tiden måste man köpa speciella maskiner som är specialbyggda för att mina bitcoin. De är stora och tunga, dyra (runt 20-30 000 kr), för ett väldigt oväsen och drar enormt mycket ström, så man måste veta vad man håller på med om man vill ge sig in i denna bransch.

Varför är Bitcoins värdefulla?

Varför folk anser att bitcoins är så värdefulla kan man ju fråga sig, men det kan man egentligen även fråga sig om vanliga pengar - som inte egentligen heller representerar något fysiskt värde som t.ex. guld eller silver gör. Man kan helt enkelt säga som så att bitcoins helt enkelt är värdefulla på grund av att människor är villiga att byta dem mot riktiga varor och tjänster och kontanter.

Varför vill människor ha Bitcoins?

En del dras till bitcoin och andra kryptovalutor på grund av det faktum att bitcoin inte kontrolleras av någon regering eller bank, och att man kan spendera sina pengar ganska anonymt - dock finns det andra kryptovalutor som är mer fokuserade på just anonymitet såsom t.ex. Monero.

Läs mer om Bitcoin

För den som vill läsa mer om Bitcoin rekommenderar vi att fortsätta läsningen på den officiella sidan för Bitcoins, bitcoin.org.