Hur fungerar njurarna?
Njurarnas syfte och placering
Njurarnas funktion är att skapa balans mellan kroppens olika ämnen. Det innebär att hålla ämnen kroppen behöver på en konstant nivå samt att göra sig av med skadliga restprodukter och gifter. Det primära sättet för att skapa den balansen är genom att fysiskt filtrera blodet, med urin som avfallsprodukt. Filtrering är dock inte njurarnas enda metod. Enzymer och hormoner som stimulerar olika kroppsprocesser används också.
Njurarna är placerade på sidan av kroppens bakre del ungefär i höjd med naveln. De ligger i direkt anslutning till aortan (kroppens mest centrala blodkärl) och tar tillsammans emot knappa en fjärdedel av allt blod i kroppen en genomsnittlig minut. Allt innehåll i urinen kommer från det blod som åker till njurarna. Det är alltså inte vattnet du dricker som rinner hela vägen till blåsan. Det är njuren som känner av att vätskebalansen förändras och därför låter mer vatten gå ut från kroppen.
Filtreringsprocessen
Insidan av njuren är indelad i sex till tio bågar som kallas njurpyramider. Blodet som kommer in går runt njurpyramiderna, medans den färdiga urinen rinner genom dem. Platsen där blodet filtreras kallas för nefroner och går mellan kärlen ovanför njurpyramiderna till pyramidens övre del. I en enskild njure finns det upp till en miljon nefroner.
Filtreringen börjar med att blodet går in i (början av) pyttesmå tvistade ledningar kallade njurtubuli (som är där urin skapas). Tubulin har inga väggar men den har små hål som stora saker i blodet inte kommer igenom, till exempel röda och vita blodkroppar. Det fungerar som ett slags grovfilter som underlättar bearbetningen av materialet. Blodkärlen och tubulin kommer senare konstant interagera och utbyta innehåll för att i slutändan skapa ett så väl utvalt avfall som möjligt och en så god balans som innehållet tillåter.
Utsöndring är när blodkärlen aktivt för över innehåll till tubulin, det sker med bland annat skadliga restprodukter som helt eller delvis fastnar i filtret. Återupptag är när innehåll som åkt in i tubulin förs tillbaka till blodkärlen. I termer av volym är det här den vanligare överföringen. Av 180 liter vätska som åker in i tubulin blir ungefär 1-2 liter urin, medans resten fortsätter i vener som leder ut från njuren.
Illustration över njurens olika delar och komponenter.
Vad balanserar njurarna
Tre av njurarnas största områden är pH-värde, vattenmängd och röda blodkroppar. Är du intresserad av något annat ämne kan du förmodligen följa den här mallen: ämnet grovfiltreras efter storlek och korrigeras därefter utifrån mängden kroppen behöver.
pH-värde
Kroppen reglerar pH-värdet genom att använda sig av två ämnen som delvis filtreras och delvis stannar kvar i blodet. Den ena är bikarbonat (HCO3) som är basiskt, den andra är vätejoner (H+) som är lätt surt. Om kroppen är för basisk kan mindre bikarbonat (+) och mer vätejoner (-) återupptas av blodkärlen. Om kroppen är för sur kan mer bikarbonat återupptas till blodkärlen och vätejoner kan utsöndras till urinen istället för att återupptas.
Vattenmängd
Vid den grova filtreringen åker den största delen av vattenmolekylerna in i tubulin medans en del stannar kvar i blodet. Det är superviktigt då blod behöver vatten för att förflyttas. Större delen av vattnet återupptas normalt i ett tidigt stadium. Men när det gäller slutkorrigeringen använder sig kroppen av två olika enzymer som reglerar vattnets ballans och gör att den kan vara mer exakt med sina mängder.
Det första enzymet är ADH, det leder till en direkt ökning av mängden vatten som tas upp. Det andra är Aldosteron. Det ökar mängden salt som tas upp av blodet, vilket påverkar vattnet indirekt då vatten naturligt har en tendens att följa salt (kallad osmos). Mängden vatten kommer i sin tur ha inflytande på andra balanser i kroppen. Exempelvis leder en högre volym vätska i blodet till att hjärtar behöver slå hårdare, vilket ökar blodtrycket.
Röda blodkroppar
I samband med att blodet åker in i tubulin kan speciella celler känna av mängden syre som är en stark indikation på antalet röda blodkroppar. Om syrenivån är för låg kommer cellerna att producera Erytropoietin (EPO), som är ett hormon som stimulerar stamceller i benmärgen. Stamceller är i sin tur de som blir de röda blodkropparna, så njuren har ett rejält inflytande över processen.