Vetenskap
  Biologi
  Fysik
  Jorden
  Kemi
  Teknik
  Maskiner
  Apparater
  Energi
  Fordon
  Militär
  Uppvärmning
  Datorer
  IT-säkerhet
  Komponenter
  Mac och OS X
  Programmering
  Människan
  Kroppen
  Träning
  Psykologi
  Medicin
  Droger
  Samhälle
  Politik
  Övernaturligt
  Djur
  Ekonomi
  Mat
Allmänna villkor och cookie-policy
Om oss & kontaktinfo
Admin

Hur fungerar egentligen förzinkning?

När man förzinkar någonting så innebär det att man belägger ett järnföremål med ett tunt lager zink. Beläggning kan till exempel ske genom en elektrolytisk (galvanisk) metod där järnföremålet doppas ned i ett bad, där elektro-kemiska och fysikaliska processer gör att järnföremålet får en förzinkad yta. En annan metod att förzinka ett föremål är helt enkelt genom att doppa ned föremålet direkt i ett bad av smält zink, denna metod brukar ibland kallas varmförzinkning (vfz/fzv).

Anledningen till varför man förzinkar föremål är för att det har en god rostskyddande effekt. Beroende på hur bra rostskyddande effekt man vill uppnå, destå hårdare förzinkas föremålet - helt enkelt mer eller mindre zink. Varmförzinkning ger ett tjockare lagar än förzinkning genom galvanisk metod, och rekommenderas då det förzinkade föremålet förväntas utsättas för ett tuffare klimat, t.ex. om det skall användas utomhus. När det gäller bilar dock, behöver det inte vara nödvändigt att utnyttja varmförzinkningsmetoden, utan det anses räcka att galvanisera plåten. Detta eftersom ytterligare rostskyddslager skall tillföras, som t.ex. rostskyddsmedel och lackering.

Någonting man ofta kommer i kontakt med och använder som är förzinkat är skruvar, muttrar och andra mindre fästanordningar. För att t.ex. en träkonstruktion skall kunna hålla ihop gäller det att inte skruvarna och muttrarna som håller den samman rostar sönder, därför är det viktigt att förzinkade eller rostfria skruvar och fästanordningar används.

Skriv en kommentar