Vetenskap
  Biologi
  Fysik
  Jorden
  Kemi
  Teknik
  Maskiner
  Apparater
  Energi
  Fordon
  Militär
  Uppvärmning
  Datorer
  IT-säkerhet
  Komponenter
  Mac och OS X
  Programmering
  Människan
  Kroppen
  Träning
  Psykologi
  Medicin
  Droger
  Samhälle
  Politik
  Övernaturligt
  Djur
  Ekonomi
  Mat
Allmänna villkor och cookie-policy
Om oss & kontaktinfo
Admin

Hur fungerar egentligen rörelseapparaten?

Rörelseapparaten består av människokroppens skelett som utgör kroppens stomme, lederna som gör rörelser möjliga och musklerna som utför själva rörelsena. Men man räknar även in försörjande system, såsom t.ex. blodets cirkulation och nervsystemet, i rörelseapparaten.

Skelettet ger kroppen stabilitet

Människoskelettet är uppbyggt av ungefär 200 ben och utgör cirka 20 procent av kroppens totala vikt. Skelettet är uppbyggt av benvävnad, som i sin tur innehåller kollagenfibrer och kalciumkristaller, som tillsammans gör att skelettet kan liknas med armerad betong. Man kan säga att skelettet är kroppens stomme, och skyddar samtidigt våra vitala organ. Skelettets delar fungerar även som hävstänger för kroppens muskler. Men det är lätt att missuppfatta skelettets funktion och tro att det bara är ett fast material i vårat inre, för det är samtidigt också skelettet som bildar vårat blod, det sker i den röda benmärg som finns i vissa delar av skelettet. Och skelettet fungerar även som ett förråd av mineraler.

Lederna gör kroppen böjbar

Skelettets ben hålls ihop med hjälp av leder, där benen kan röra sig mot varandra och utgör grunden till att människan kan röra sig. I en led där två eller flera ben möts finns ledhuvuden och ledytor, ledhuvudet är rundat och ledytan är gropformad för att kunna passa i varandra. Sedan är även både ledhuvudet och ledytan täckt av brosk, som är hårt och gör att ytorna kan glida mot varandra utan att slitas ut.

Musklerna ger kroppen styrka

Man delar in kroppens muskulatur i tre olika grupper, skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur samt glatt muskulatur. Och av de tre är det bara skelettmuskulaturen som går att påverka genom viljan, därför väljer vi att kolla lite närmare på den. Skelettmuskulaturen fäster på skelettet genom senor, och består av knippen med muskelfibrer. Muskelfibrerna i sin tur innehåller trådar som kallas myofibriller. I myofibrillerna finns sedan mängder av z-band, som fungerar som små hakar. När muskeln drar ihop sig letar z-banden efter andra z-band att haka fast i, vilket utgör stommen för att man ska kunna spänna muskeln, och hålla den spänd.

Kroppens försörjande system

Blodets cirkulation är enormt viktigt för att våra muskler skall kunna dra ihop sig och skapa rörelser i våran vardag. Syrefattigt blod pumpas ut av hjärtat i det lilla kretsloppet där det syresätts av lungorna, för att sedan pumpas ut i det stora kretsloppet, där det syresätter kroppens organ och vävnader. Nervsystemet i sin tur delas upp i centrala och perifera nervsystemet. Och det är nervsystemen som skickar signalerna som gör att vi kan använda våra muskler. Signaler från hjärnan skickas via ryggmärgens nervceller vidare till en nervtråd som går direkt ner till de muskelceller den kontrollerar. Muskelcellerna och dess kontrollerande nervcell brukar också kallas motorisk enhet, och man skiljer på fin- och grovmotoriska enheter genom hur många muskelceller som ingår i den specifika motoriska enheten.

Skriv en kommentar