Norrskenet har faktiskt sitt ursprung i våran sol. Emellanåt kastar solen ifrån sig energirika partiklar rakt ut i solsystemet, en del av dessa partiklar fångas sedan upp av jordens magnetfält och dras mot jordens magnetiska poler. Under partiklarnas resa mot polerna accelereras partiklarna, och när de slutligen når Jordens atmosfär krockar partiklarna med luftens molekyler, och en del av partiklars energi överförs till molekylerna. I och med denna energiöverförsel exciteras molekylerna, vartefter molekylerna sedan återgår till sitt normala energitillstånd. Det är vid denna återgång till molekylernas normala energitillstånd som norrskenet uppstår, den extra energin som molekylerna hade ådragit sig genom krockarna emitteras i form av ljus.
Norrskenets karakteristiska färger uppkommer sedan beroende på vilka molekyler som de energirika partiklarna hade krockat med. Vår atmosfär består av skikt, där olika molekyler finns i olika skikt. Det absolut vanligaste norrskenet är det gulgröna, och uppstår då de högenergiska partiklarna har krockat med atomärt syre.
Det vetenskapliga namnet för norrsken är aurora borealis, medan det vetenskapliga namnet för sydsken är aurora australis. Norrskenet kan ses runt Jordens nordpol, sydskenet runt Jordens sydpol. Norr- och sydsken brukar benämnas under det gemensamma namnet polarsken.
Skrivet av Stefan Johansson